Tomten, Z och Jag (Tandberg, eller vem lurar vem?)
Då satt vi här igen och mindes oss tillbaka till en svunnen tid. Anledningen till att vi satt här på bänken i Högalidsparken är att vi har många barn och ungdomsår gemensamt i dom här områdena på söder i Stockholm.
I vuxen ålder har vi däremot varit utspridda lite här och där, men vi har hela tiden hållit kontakten.
Samtidigt som han svepte en stor mugg kaffe och hade halva munnen full med ostmacka sa Tomten, läste ni det där om köttfärsen som stod i tidningarna för en tid sedan, när journalisten gillrade en fälla och gjorde en liten märkning på köttfärspaketen, och återkom dagen därpå för att se om dom hittade några paket med märkning på, vilket de gjorde och det blev ett himla liv.
Nu finns det knappt en butik som styckar och maler kött själva, allt är fabrikspackat.
Vilka Fegisar!
Tomten fortsätter att mala på mellan tuggorna på ytterliggare ett gäng ostmackor.
Jag jobbade i butik för många år sedan, det var på den tiden man sålde kött bakom disk och styckade köttet på plats, det hände lite konstiga saker på den tiden också, fast det var inte fegt förstås.
Jo så här var det, det var lördag och klockan började närma sig ett, med andra ord stängningsdags, söndagarna var stängt,och man började se en härlig helg framför sig.
Då händer det som brukar hända varje lördag vid stängning, tandberg kommer in i butiken en sekund i ett, som hon alltid brukade göra.
Tandberg var en gumma som kom varje lördag och handlade 1 kg potatis och kotletter eller karré' på slaget 1sekund i ett. Hon gick direkt till potatisen där hon stod och grävde i 35 minuter, dom bästa ligger säkert underst. Sedan kom hon till mig, där jag stod bakom den manuella köttdisken. Jag visste precis vad som skulle ske, jag hade ju jobbat ett antal lördagar förut, och det är precis samma visa varje lördag. Tandberg var ett namn vi hade hittat på, och det berodde på att gumman hade endast en framtand. Där stod hon nu och blottade framtanden och sa, jag ska ha 1Kg karré', den var det ju extrapris på den här veckan.
Nu gällde det att tänka till om man ville komma hem innan helgen var slut, som sagt 35 minuter för 1 kg potatis,så hur många timmar ska då inte det här ta. Det fanns bara en bit karré' kvar så jag tog upp och visade den för henne. Nää den var ju så fet och så var det så mycket ben, har du ingen bättre sade hon. Nu var ju grejen den att det var den sista biten vi hade kvar, vad göra? Det är helg och jag ville hem, så jag fick en ide', vänta jag ska titta om vi har någon finare bit på lager sa jag fast jag visste att vi inte hade någon mer karre' där, jag vände på köttbiten gick ut till Tandberg med samma bit,visade upp den och sa, men den här då, den är väl fin. Tandberg visade upp sitt finaste leende och sa, ja den var jättefin, Jag tar båda.
/Svenne
Hahaha, jag tar båda :)