Tomtetrigger

Detta är en berättelse uppdelat i 10 stycken avsnitt, skriven och skildrad av två olika personer. Varje avsnitt skrivs av en person, men följs sedan upp av den andre berättaren i nästkommande del, vilket gör att berättelsen på det viset blir helt oförutsägbar. En berättare skriver från Ånge och den andre från Stockholm.

Kapitel 8

Jag gick tillbaka till köksbordet, men gubben var borta. Vilken stil, bara dra så där utan att säga något. Vilken jubelidiot, pajas, miffo, fula, alldeles bortskämda och otacksamma gubbjaev... Det spolas från toaletten i badrummet. Gubben kommer ut. Ops, fel av mig, han var visst kvar. Tur att man inte gör några allt gör snabba slutsatser. Allt kaffe måste ha fått honom att vilja lätta på trycket lite. Hans blick då han kommer ur badrummet är lite stel. Snygg badrumsspegel, sa han. Tack, sa jag. En pepparkaka till?

Vi begav oss till vardagsrummet istället för att fortsätta prata. Jag tog snabbt plats i min favorit fotölj, men det var mer intressant att se gubbens val av sittplats. Jag vet inte vad han tänkte på när han slängde sig ner i sackosäcken, och skulle han ta sig upp själv sen? Men då han väl hade sjunkit ner i säcken så fortsatte han historien.

I historien var nu Otto Girig inne på en enorm stöldvåg genom Europa. Han hade vid detta läge passerat Paris, där han fått med sig en hel del målningar och skulpturer som han sedan sålde på svarta marknaden i Italien. Sedan ska han ha seglat över till Cicilien och bosatt sig där under ett mångtal år, fött upp en familj som började gå i samma fotspår som sin far. Det ryktas än idag att Ottos bravader skall ha varit inspiration och grunden för den senare maffian som bildades på cicilien under mitten av 1800-talet, där just förbrytarorganisationen Cosa Nostra tagit sitt namn "vår sak". Men det det låter vi ligga orört och under kategorin vem vet. Vad vi dock vet var att familjen splittrades och fortsatte sin stöldvåg i Europa och började dra sig mot dom norra delarna, fram för allt Tyskland och Holland.

Gubben började se trött ut, men jag förstod att han inte skulle ge sig föränn han hade fått boken i sin hand. Men det kändes dock som att han var på väg mot ett slut i historien.

Fortsättning följer...