Vägglöss...
Eftersom man har blivit angripen av dessa ack så irriterande små rackare tänkte jag uppdatera lite grann om statusen i mitt s.k luskrig, delvis för egen skull men också ifall det är någon där ute som funderar på hur ett händelseförlopp för ett angrepp ser ut.
Det började med semester och jag drar troligtvis med mig en krabat hem i väskan som väl hemma igen hoppar ut i det fria med tankarna "Yes, äntligen fri!". Den lille krabaten hinner nog bara ta sig en snabb titt runt i lägenheten innan sinnesbilden har blivit helt annorlunda, "Usch, vilket nedköp, lurad på konfekten". Nåväl, han är här och det är då det hela börjar.
I början märker man inte mycket, det är väl antagligen nu som vår lille vän springer runt och letar temperaturskillnader i golvlister och provsmakar gamla hudlossningar från sängbotten, åh en nordsluttning, 4:a solar. Efter ett tag då han har ettablerat sitt lilla favorit krypin så ska det ätas, och det är ju naturligtvis undertecknad själv som är huvudrätten.
Man hittar något konstigt bett på foten som kliar som satan, men man vet så klart inte vad det är för något, myggbett, eksem, allergi, eller kanske foten håller på att ruttna?
Sen åker man bort en vecka och kommer hem igen, och då vet jag inte om det har varit party eller något hemma för då hittar man helt plötsligt 10-20 stycken i örngottet som mådde rätt bra. Dom hade gottat i sig ordentligt, dom var i alla möjliga former ska ni veta, både smala tjocka beniga och feta - som Cornelis hade sagt.
Nåväl, tvättat allt som som har med sängkläder att göra. Idag har Nomore varit här och sprayat medel överallt i sovrummet. Tydligen ska jag sova där i 14 dar och sedan kommer han tillbaka, om jag fortfarande lever då så att säga.
Kul notis om killen som kom in och sprayade. Först och främst så hade han åkt 11 mil enkel resa, och han var klar och ute ur lägenheten redan efter 4 minuter (jag har fan haft dörrförsäljare som fått mer tid än han). Men han var snabb effektiv, in och sprayade, pang pang , lycka till, och sen pinade han iväg. Det hela kändes som att min effektiva städtid på tisdagen (8 timmar) kontra hans användnings tid på onsdagen (4min) var lite väl EV minus.
Jag har räknat på det...
<B>= (1/1) (-480) + (1/2) (+4)
<B>= -480 + (2)
<B>= -478
Min EV städning ligger alltså på minus 478 i antal minuter kontra den korta spraytid som det tog killen. Men vänder man på steken i stället och kollar EV´t för sprayningen istället för städningen blir det andra bullar.
Jag har räknat på det också...
<B>= (1/2) (+480) + (1/2) (+4)
<B>= 240 + (2)
<B>= 242
Då är jag helt plötsligt på +EV om man tänker sig att sprayningen ger ett lyckat resultat hälften av gångerna! Sen kan ju 242 minuter vara värt olika mycket beroende på situation.
Som slutkläm kan jag meddela att Nomore-killen såg mer ut som att han spelade kontrabas i något bluegrass band, om någon blir glad av det. Skulle jag förklara hur han såg ut så blir det Robert Patrick från Terminator 2 goes rockabilly. Då vet ni det också.
Fas 1 avklarad alltså.
/Neo
Fast jobb...
Jaha, då var man fast anställd då, efter ganska precis ett års slit. Så nu är det bara att gå upp 7 nivåer i pokern och skotta som en skadeskjuten hare. Eller? Just nu är jag nog mer nöjd över att jag inte torskar mer än vad jag gör, då det egentligen inte finns något riktigt flyt i spelet (säger jag efter att precis dragit in nästan 4 inköp på ett bord), men man vill ju gärna vinna alla potter, och helst hela tiden.
Har väl inget mer att säga egentligen än att J2 fortfarande är en starthand det med, lämna inget åt slumpen, ingen kommer ihåg en fegis, det är ALLTID 50/50. Med dom kloka visdomsorden säger vi god natt.
/Neo
Bröt precis nästan handleden mot väggen...
/Neo
Räddningen för whiplash-offer?
Omstridd metod finns nu i Sverige men forskningsresultat dröjer
För första gången opereras nu pisksnärtskadade i Sverige.
Ingreppet tar sällan mer än en halvtimme och ger många ett helt nytt liv.
– Vi har opererat ett 20-tal och så här långt har vi goda erfarenheter, säger överläkare Leif Anderberg på Skånes universitetssjukhus i Lund.
Efter många långa år har svenska kirurger äntligen vågat sig på den här typen av operation, som fram till nu endast utförts i USA.
Metoden går ut på att frilägga de nerver smärtan kommer från. Ett ganska okomplicerat ingrepp.
Kirurgen går in via ett litet snitt i nacke eller axlar och skär i vävnaden eller musklerna där nerverna går.
– Det ger mer plats åt nerven, förklarar Leif Anderberg på neurokirurgiska kliniken i Lund, där operationerna utförts.
Kontroversiellt i Sverige
Bäst resultat har man fått på patienter med ensidig nacksmärta som går upp i huvudet fram mot ena ögat.
– Men vår uppföljningstid är för kort för att dra några slutsatser, påpekar Leif Anderberg, som presenterade operationsmetoden på Läkarstämman i Göteborg.
Efter nyår går han vidare med ytterligare tjugo operationer. Resultaten av samtliga operationer ska sedan jämföras med hur det går för ett 40-tal patienter som fått vanlig sjukgymnastik.
Det är första gången en vetenskaplig undersökning görs av whiplashkirurgi. Bara ordet whiplash är kontroversiellt inom läkarkåren, som visat måttligt intresse för de metoder som används utomlands.
”De är inte vetenskapligt dokumenterade” har varit det stående mantrat.
Bildat patientföreningar
Det är sant.
Frågan är varför det dröjt över tio år innan någon velat titta närmare på en behandling så många patienter säger sig blivit hjälpta av? Människor som i desperation sålt hus och hem för att bli opererade utomlands. I många fall har det varit långtidssjukskrivna smärtpatienter som klassats som hopplösa fall av sjukvården och nu är tillbaka i arbete.
De är hundratals, kanske flera tusen totalt.
De har bildat patientföreningar för att informera, ge stöd och få landstingen intresserade. I hopp om att svenska läkare lär sig tekniken eller åtminstone accepterar behandlingarna så att landstingen kan bekosta en utlandsoperation.
Det är framförallt två metoder som varit i fokus: triggerpunktskirurgi och steloperation.
Studie skulle ge svaren
För fem år sedan lovade Region Skåne att bekosta tio operationsresor till University of Nebraska Medical Center i USA dit svenskar vallfärdat för att prova triggerpunktskirurgi. En metod som utvecklats och sedan länge utförs av svenske handkirurgen Åke Nyström som bor där. Neurokirurgen i Lund skulle välja ut patienterna och undersöka dem före och efter ingreppet.
– Vi vill pröva och se om det är en bra metod, sa Katarina Otz, pressansvarig vid Region Skåne i en intervju med Aftonbladet tidigare i år.
Nio kom i väg, opererades och undersöktes efter konstens alla regler. Förväntan var stor. Nu skulle äntligen alla få se resultat.
I stället blev det tyst. Knäpptyst.
Det patienterna uppfattade som en studie var inte någon studie, enligt sjukvårdsledningen, som varken har gjort eller kommer att göra någon skriftlig sammanställning.
– Det var aldrig menat som en vetenskaplig studie. Det enda vi sa var att vi ska följa vad som händer med de här patienterna, säger Stefan Rydén, landstingets medicinske rådgivare och hänvisar i stället till den pågående studien i Lund.
Den ska ge svar.
Utvärdering 2013?
2007 beslutade Socialstyrelsen att finansiera svenska studier av såväl triggerpunktskirurgi som stabiliserande kirurgi. Medan Stockholm Spine Center tog sig an steloperationerna valde Lund triggerpunktskirurgin.
När Aftonbladet pratar med Leif Anderberg efter presentationen på läkarstämman vill han inte prata om Åke Nyströms metod.
– Jag vet inte vad han gör, säger han korthugget, och vill inte göra några jämförelser mellan de operationer han utfört och de som görs i USA.
Region Skånes sjukvårdsledning förutsätter dock att principen är densamma som vid triggerpunktskirurgi.
– Operationen ska göras på ett likvärdigt sätt. Om de sedan gör exakt lika i varje detalj vet jag inte, säger Stefan Rydén.
Och resultaten får vi vänta på ett tag till. Först 2013 tror Leif Anderberg det går att göra en utvärdering.
”Fruktansvärt ont”
De som provat triggerpunktskirurgin är dock redan övertygade. En av dem är Kristina Söderström, 38, som var invalidiserad av värk då hon opererades i USA 2001.
– Det gjorde fruktansvärt ont, men jag skulle göra det tio gånger om ifall jag behövde. Jag har inte känt någon värk alls sedan den dagen, säger hon och är tacksam över sina två barn och jobbet på Ica.
Hon är övertygad om att hon inte haft något av det utan operationen.
Bent Slydal i Västerås led av konstant huvudvärk efter en whiplashskada och opererades av Åke Nyström 2003.
– Efter det slapp jag all tung medicinering, säger han, och tycker det är fantastiskt att läkarna i Skåne testar metoden så att fler får chansen.
– Jag vet ju att det här hjälper de flesta. Några blir helt bra. Jag känner flera som kommit tillbaka i arbetslivet tack vare operationen, säger han, och ser triggerpunktskirurgin som en möjlighet då alla andra vägar dömts ut.
Källa; Aftonbladet
Dagens pokerord...nani nani nani...
En person som är väldigt benägen att syna dig nästan oavsett vad han själv har på handen. Synagoggan vill gärna se ett kort till, och nästan till vilket pris som helst. En synagogga brukar också spela väldigt hög andel av de kort som han får tilldelat sig. Att försöka bluffa en synagogga är lika smart som att hälla salt i ögonen, det kan gå men det slutar nästan alltid i tårar.
/Neo
Pokerlexikon
Tänkte se om vi kan lista dom ord som vi har myntat i poker. Inte som övriga världseliten har kommit på utan de som dom riktiga proffsen har kommit på, vi alltså, vem annars? Jag börjar med en gammal klassiker, bara att fylla i nästa ord för den som känner sig manad...
1. Gay-bet
Oftast en satsning som görs i minimal form, alltså en stor mörk. Fenomenet förekommer också med större satsning än en stor mörk, men där satsningen fortfarande är väldigt liten jämfört med pottens storlek. En gay-bet kan göras både före floppen och efter floppen, gör man den före floppen kan ordet ha samma betydelse men istället heta "gay-rais". En person som gay-betar och/eller gay-raisar mycket kan få benämningen gayraisare, eller geijsare.
/Neo
Tomten, Z och Jag. (I väntan på Tomten, eller taxi var god dröj.)
Dan före dopparedan är en torsdag i år och parkbänksittardag i Högalidsparken, därför sitter två frusna själar på bänken och väntar på bättre tider.
Det är Z och jag som sitter och väntar, kanske lite tidigt, men det är Tomten vi väntar på. Vilket flyt att det bara är minus 16 grader och att parkbänkarna i Högalidsparken alltid är uppvärmda. Med andra ord håller vi på att frysa arslet av oss. Man får väl hoppas att inte traditionens makt är så stor, för då kommer Tomten först i morgon och Z och jag kommer att förvandlas till reklampelare för ishotellet i Jukkasjärvi.
Jag kom ihåg en vinter någon gång på 80-talet som var väldigt kall. Vi var ett gäng som hade varit på Engelen i gamla stan och när vi skulle åka hem var tanken att ta en taxi. Det var 20 minus grader och det fanns lika många taxibilar som det finns pingviner på nordpolen. Bra ide'er föds alltid på lördagsnätter, så vi började gå mot centralen för att som det heter, ta en taxi på vägen, vi kunde lika gärna joinat kycklingarna på kronfågels fryslager.
Som sagt, mitten på 80-talet, inga mobiltelefoner, ingen "fri" taxi, det brukade alltid vara svårt att få tag på taxi på helger, eftersom dom inte var lika många till antal som dom armeer av festprissar som var ute på lördagsnätterna. Om det hade funnits internet då, så hade den mest googlade ordet varit taxi, när man hade skrivit taxi i sökmotorn så skulle googles förslag vara taxi var god dröj. Man hade önskat att det hade varit tvärtom, hej jag ringer från taxi, kan ni skicka en festprisse till gamla stan! No problem, kommer en på rotmos.
Det var tur att Z hade tagit med sig pepparkakor och kanske framförallt varm glögg, man hade önskat att vi hade haft några värmedynor att sitta på i väntan på Tomten.En bit bort ser vi en person som är på väg emot oss, med luva släde och skägg, det måste vara Tomten, nej det var en äldre dam med rullator. Vi ringer till Tomtens mobil, det kan man göra nu för tiden, svaret vi får är taxi var god dröj, nää, Tomten kan inte nås för tillfället.
Så vi sitter huttrande kvar på bänken under vårat barrträd och längtar efter Tomten som två små barn, med vetskap om att julafton är i morgon.
/Svenne
Om ironi och sanning funkade lika bra som lyhördhet och empati...
Tänk vad lätt allt skulle vara då, för då skulle man inte behöva det två sistnämda alls. Alla skulle gå med på det mesta utan några invändningar.
Jobbat 12 timmar idag, där jag besvarat diverse samtal i SJ´s växel, allt från bokningar till trafikstörningar och inställa/försenade tåg. Med ovannämda drömscenario så skulle man då alltså med 100% ironi och sanning enkelt kunna göra sin kund väldigt nöjd. Det skulle kunna låta så här.
- Hej och äntligen välkommen till SJ, jag heter Neo och ditt samtal kopplas troligen snart bort för fjärde gången i rad så skynda dig innan det är för sent! Jo just det, mitt bokningssystem ligger nere också, tur att det inte inträffar på den populäraste resdagen innan jul bara...eller?
- Eeeh ja hej, jag har stått på centralen och väntat på mitt tåg i 5 timmar som aldrig dyker upp, vi får ingen information och vet inte vad som händer. Tåg 207 är det som vi skulle åka med.
- Vad märkligt, det har aldrig hänt förr, och jag har ingen mer information om det här tåget än vad du har, trots att jag jobbar här och har kollat alla våra 4 system inklusive vägverkets. Det är ju absolut inte så att det är varannan avgång som vi saknar information om, och behöver leta upp som tokar, nej nej. Tur att allt är samlat på ett och samma ställe i alla fall så man vet vart man ska leta det man aldrig kommer att hitta. Men om du bara sitter kvar i telefonen så ska jag ringa vår trafikledning i andra änden, vilka bara kommer ta 30 minuter att komma fram till, men det gör väl inget, för det råkar väl inte vara så att du av slump så här på resande fot ringer från en mobiltelefon som tickar samtalkostnad per minut likt ett Gudrun Schyman läppstiftskonto gör. Nä så bra då, då ringer jag dom här, det blir tyst i luren en stund och kommer jag inte tillbaka så har du förmodligen fastnat i det bedårande gränslandet mellan SJ´s telefonväxel och Telias nät som gör att du ligger kvar på linan och tutar upptaget, vilket i sin tur gör att jag oavsett hur mycket jag än vill få tag i dig igen alltid möts av en upptaget ton och sen omöjligt kan avsluta samtalet för att ringa upp dig på nytt för egen hand. Men om det händer så behöver du ju bara ringa upp oss, vänta 40 minuter i kön igen och med lite medflyt, eller med riktigt mycket medflyt, vilket du kanske inte ska ha alltför stor förhoppning på, hittar en tomte som vet mera om ditt tåg.
- Jag väntar så gärna.
- Vad bra, då blir det tyst i luren och jag kommer förmodligen inte tillbaka om det så ledes förstås inte har hänt något på trafikledningens världsranking som gör att jag faktiskt får ett besked som inte är luddigare än min torktumlares sidofack.
Efter 40 minuter...
- Hallå, är du kvar?
- Ja, jag är kvar, fick du något besked om 207:an?
- Dra mig baklänges, är du verkligen kvar fortfarande? Jag som passade på att ta lunch också, och du hör mig fortfarande också, jag försvinner inte mellan varven och det blir tyst i luren och så?
- Nä, jag hör dig klart och tydligt.
- Det var som fan, det här måste jag skriva upp, men då får vi skynda oss för snart går nog hela växeln ner och då får du aldrig tag i oss igen. Ditt tåg 207 föresten kommer att gå från spår 18, även om när du har kommit fram så har vi bytt till spår 2 för att sedan ställa in den en kvart igen och flytta tillbaka den till spår 18. Men du är väl atlet och har väl inget emot att springa ett par rundor på centralen, du har väl knappast mycket bagage med dig heller utan reser lätt precis som alla andra så här i juletider. Så spring till spår 18, nu! Eller vänta, nu står det inställt med ny prognos, häng kvar i luren, jag ska bara ringa trafikledningen lite snabbt och kolla...
Som tur är så funkar det ju inte riktigt så...eller?
/Neo
Donationståget...
Hittade på en snubbe idag som troligen gjorde sin debut i pokervärlden. Jag kan garantera att han inte visste vad han höll på med. Han förlorade 8 inköp inom loppet av 1.5h, och landade så ledes till slut på -514bb/100. För att förklara hur dålig han var så kan man jämföra hans spelstil med en blind giraff med en spelförstålse hos en död kanin. Men det tackar vi för.
/Neo
High five!
Pokerrelaterat...
Jag lägger in en flik till höger där man kan skriva om pokerrelaterade ämnen. Jag har en stark känsla av att det kommer att strömma in diverse handhistorik med tillhörande analyser. Längtar redan.
Spelade decembers 2000$ freeroll på Ipoker idag, 160 bananer ställde upp i denna prestigefyllda böjelse av kortdåreri och jag skalades ganska effektivt av efter 3 timmars spel då det var 17 stycken kvar, inget finalbord denna månad alltså då jag trodde mig skulle kunna göra en favorit i repris.
Spelade 3 timmar av 3€-6€ FL på Noiq-poker igår kväll och slutade +35€ efter att ha legat -170€ ett tag efter diverse dårskap från mina motspelare. 5/6 spelare på det bordet måste ha haft någon form av hjärnblödning, vem den 6:e killen var vet jag dock inte... Men det var hursomhelst den bästa action jag sett sedan Steven Seagal sparkade sönder något kreativt på kanal6.
/Neo
Ett litet bildspel...
...och denna dödsstörtning måste ju vara en hjärntumör...eller? Som en dööö häst...
...och slutligen, sådana här formtoppar får man tydligen om man börjar lira sng´s igen, visar min pokerkamrat. En bild säger mer än tusen ord. Fortsätt grajnda sng´s och skippa cashgame borden, så ska du se att snart badar vi båda i champagne och tillåter bara de allra vackraste kvinnor att titta på oss. Grafen under sista sessionerna är så het att både Hannah och Magdalena blir avis! Snyggt jobbat!
/Neo
Boken (del 10)
Detta är en berättelse uppdelat i 10 stycken avsnitt, skriven och skildrad av två olika personer. Varje avsnitt skrivs av en person, men följs sedan upp av den andre berättaren i nästkommande del, vilket gör att berättelsen på det viset blir helt oförutsägbar. En berättare skriver från Ånge och den andre från Stockholm.
Kapitel 10
Som tur är kommer jag på mig själv i sista sekund när jag skriver ner Villa Villekullan på datorn, och hinner därför ändra mig. Det skulle ju nämligen inte verka troligt med Villa Villekullan, eftersom Pippi skrevs på mitten av 40-talet. Så jag ändrar så klart till något mer trovärt, nämligen Blåkulla.
Det ringer på dörren!
Jag går ut till hallen och kikar ut genom dörrens titthål. Det är "Karlsson och Blom". Jag blir ju tvingad att möta dom någon gång så det är lika bra att få det överstökat. Jag öppnar. Kakburken alltså, här ta en pepparkaka till sa jag till gubben som stod och tryckte precis bakom mig. Göm dig i vardagsrummet, så lurar jag iväg dom. Gubben gör som han blir tillsagd att göra. Jag öppnar. Dörren alltså. Vad annars.
Jag tvingade herrarna att göra "Säpo-hälsningen" igen, mest bara för att jävlas, det såg så kul ut när dom lyfte och sedan sänkte armarna samtidigt, SÄPO! Förlåt sa jag. Jag måste ha tittat åt ett annat håll, kan ni ta det igen är ni snälla? Åååååååååh SÄPO!
Jag ger dom lappen som jag precis hade hunnit skriva ut från datorn. K och B läser från lappen högt: "Pengarna från försäljningen av familjen Girigs erövringar finnes i Blåkulla". Bra sa Blom, det här ser ut att stämma, då drar vi! Gör så sa jag, blåkulla ligger bara ett stenkvast...eller ett stenkast menar jag här i från, och jag är ändå rik som ett troll så jag behöver inga pengar. Dessutom så har jag lärt mig min häxa, förlåt läxa menar jag, nämligen att inte bråka med SÄPO. Bra det, sa radarparet och begav sig. Som tur var, så gick inte "hissen hela vägen upp" hos K & B så dom anade inget ont och jag klarade mig undan mina arma felsägningar, och detta var också det sista jag såg ut av dom.
...och för dom nyfikna som undrar, så skriver jag just nu kapitel 10 från en solstol på Mallorca med en pin colada i handen, och vem är det som ligger i stolen bredvid och äter pepparkakor...?
Just det...
The end...
Boken (del9)
Detta är en berättelse uppdelat i 10 stycken avsnitt, skriven och skildrad av två olika personer. Varje avsnitt skrivs av en person, men följs sedan upp av den andre berättaren i nästkommande del, vilket gör att berättelsen på det viset blir helt oförutsägbar. En berättare skriver från Ånge och den andre från Stockholm.
Kapitel 9
Nu till det riktigt intressanta med boken, tyckte jag mig höra från gubbens mun som var full av en geggig blandning av kaffe och pepparkakor. Stjälp mig upp! Han måste mena hjälp mig upp. Jag gick och hämtade pepparkaksburken, och använde den som lockbete för att få upp gubben från sackosäcken, det funkade inte alls, utan jag fick dra upp gubben.
Det lyste om gubben när han öppnade det lönnfack som var placerat längst bak i boken. Titta här! Sa han exalterat, utan några konditorivaror i munnen.I lönnfacket låg en lapp med texten (Pengarna från försäljning av familjen Girigs erövringar finnes under Högalidskyrkans trappa.)
Gubben berättade att när han läste boken första gången, så hittade han en lapp där det stod något i stil med, att om du läste hela boken så kom du närmare ledtråden som skulle leda dig till en gömd skatt, vilket var lappen i lönnfacket med beskrivningen var pengarna låg.
Den förstnämnda lappen hade gubben tappat och den är fortfarande på villovägar, och det är väl förklaringen till att det är flera personer "Karlsson och Blom" som har fått vittring på pengar, och att dom har listat ut att dom behöver boken som ledsagar dom till rikedom.
Gubben hade varit till Högalidskyrkans trappa och grävt och letat, men hade varit tvungen att ge upp. Gubben börjar bli gammal, sa han och tryckte in ett gäng pepparkakor i munnen. Han föreslog att vi skulle dela på pengarna om jag var behjälplig med grävandet. Så fick det bli.
Precis när vi är på väg ut genom ytterdörren, så ringer telefonen, det är Karlsson som säger att dom vet att jag har lappen med beskrivningen, och att dom strax kommer upp och hämtar den. Jag lägger på luren, slår på datorn, skriver ned texten som stod på lappen, fast med den skillnaden att jag ersätter Högalidskyrkan med Villa Villekulla.
Fortsättning följer...
Boken (del 8)
Detta är en berättelse uppdelat i 10 stycken avsnitt, skriven och skildrad av två olika personer. Varje avsnitt skrivs av en person, men följs sedan upp av den andre berättaren i nästkommande del, vilket gör att berättelsen på det viset blir helt oförutsägbar. En berättare skriver från Ånge och den andre från Stockholm.
Kapitel 8
Jag gick tillbaka till köksbordet, men gubben var borta. Vilken stil, bara dra så där utan att säga något. Vilken jubelidiot, pajas, miffo, fula, alldeles bortskämda och otacksamma gubbjaev... Det spolas från toaletten i badrummet. Gubben kommer ut. Ops, fel av mig, han var visst kvar. Tur att man inte gör några allt gör snabba slutsatser. Allt kaffe måste ha fått honom att vilja lätta på trycket lite. Hans blick då han kommer ur badrummet är lite stel. Snygg badrumsspegel, sa han. Tack, sa jag. En pepparkaka till?
Vi begav oss till vardagsrummet istället för att fortsätta prata. Jag tog snabbt plats i min favorit fotölj, men det var mer intressant att se gubbens val av sittplats. Jag vet inte vad han tänkte på när han slängde sig ner i sackosäcken, och skulle han ta sig upp själv sen? Men då han väl hade sjunkit ner i säcken så fortsatte han historien.
I historien var nu Otto Girig inne på en enorm stöldvåg genom Europa. Han hade vid detta läge passerat Paris, där han fått med sig en hel del målningar och skulpturer som han sedan sålde på svarta marknaden i Italien. Sedan ska han ha seglat över till Cicilien och bosatt sig där under ett mångtal år, fött upp en familj som började gå i samma fotspår som sin far. Det ryktas än idag att Ottos bravader skall ha varit inspiration och grunden för den senare maffian som bildades på cicilien under mitten av 1800-talet, där just förbrytarorganisationen Cosa Nostra tagit sitt namn "vår sak". Men det det låter vi ligga orört och under kategorin vem vet. Vad vi dock vet var att familjen splittrades och fortsatte sin stöldvåg i Europa och började dra sig mot dom norra delarna, fram för allt Tyskland och Holland.
Gubben började se trött ut, men jag förstod att han inte skulle ge sig föränn han hade fått boken i sin hand. Men det kändes dock som att han var på väg mot ett slut i historien.
Fortsättning följer...
